cillacizz

Kom hem från stugan vid 11.
Morsan kom och väckte mig i sovstugan imorse och sa att jag sku komma
och äta frukost. Fifan va jag var trött.

I helgen har jag inte gjort så mycke. Jag har läst två kärleksromaner - inte så bra
men de duger när man inte har nå annat med sig. Annars har jag bastat (vilket
jag brukar hata, men de var riktigt skönt igår). Och förutom de har jag inte gjort
ett piss.. Jag har som bara legat och läst hela dagarna. 
Såg Beck - Kartellen igårkväll. Sämsta Beck-filmen, men vi har ju inte så många
kanaler där ute så de fick duga. 
Jag har spionerat på mormor också :P nä, men jag såg efter en båt ute vid 
Granngrundet med kikaren och sen råkade jag se att mormor och Kjell klättrade upp
på taket. Dom skulle fixa antennen, för som har inte fått in nå kanaler på tv'n.. Men
dom måste ha gett upp för nästa gång jag såg i kikaren var dörren stängd och 
parasollet nerfällt så dom hade farit hem..

Nu sitter jag här nere i kylan och lyssanr på musik. Just nu är de Nordman - I nattens
sista timma. Den är rätt bra. Men de finns bättre.   

Men nu ska jag kila och leta nån tjock tröja, sen ska jag se en film. (Dagboken - med
Ryan Goslinh) skit bra film!

Nordman - I Nattens Sista Timma

Sitter du i mörkret,
och döljer det som var.
Då fastnar du i tiden,
där ingenting finns kvar.

Du slår dig själv i bojor,
som du smitt av bitterhet.
Och ingen tar sig in i,
din värld av ensamhet.

Livet kan vara din vän, först när du lever.
Ödet kan formas igen, bojorna brytas än.
Döden ska komma till dig, vem är förskonad?
Om du är nöjd eller ej, hämtar han dig ändå.

I nattens sista timma,
när lågan flämtar till.
Då vaknar också döden,
och frågar vad du vill.
Han väntar där i mörkret,
som tätnar i ditt hus.
Befriar dig från skuggor,
och blåser ut ditt ljus.

Livet är bara ett lån, du är en låga.
Var den än kommer ifrån, tändes den just för dig.
Håll den så länge du kan, liv är att våga.
Bara en gnista som brann, var ändå ljus för mig.

Vad finns kvar,
av det du hade då?
I en tid som inte längre finns
Väntar livet i det stora blå?
När du vågat lämna allt du minns.

Livet är bara ett lån, du är en låga.
Var än den kommer ifrån, tändes den just för dig.
Håll den så länge du kan, liv är att våga.
Bara en gnista som brann, var ändå ljus för mig.